Vindkraft och ekonomi

Nytt! Det finns en väldigt bra video på youtube av Henrik Jönsson som enkelt förklarar hur det står till med ekonomin för vindkraftssatsningar. Du hittar den här >>

Vad innebär det för fastighetsägare och boende i närområdet?

Enligt en artikel i Villaägarna skriver deras samhällspolitiska chef, Daniel Liljeberg, att fastighetsvärdena kan halveras. Det innebär problem med att få bolån och att man också riskerar att bli kraftigt skuldsatt vid förlust vid försäljning.

Ur artikeln: ”En mäklare i Östergötland som verkat i bygden i 35 år uttryckte att ”efterfrågan blir noll där vindkraft projekteras”. Och frågan är förstås vem som köper ett hus med utsikt mot vindkraftverk och vindkraftbuller om man kan välja ett hus utan dessa störningar?

Den tragiska effekten blir att de hushåll som i dag bor och äger husen blir inlåsta eftersom de inte kan sälja utan stora förluster och därmed inte lösa de lån de har.

Vetenskapliga belägg

Vindkraftens negativa inverkan på fastighetsvärden handlar inte bara om anekdoter utan är också vetenskapligt belagd av KTH-professorerna Mats Wilhelmsson och Hans Vestlund. Fastigheter inom 2 kilometer från ett vindkraftverk har ett i genomsnitt cirka 20 procent lägre pris än motsvarande fastigheter som ligger 20 kilometer eller längre från kraftverken. Vindkraftverken är orsaken.”

Får vindkraften bidrag?

En rapport från SVT visar att 78 procent av ansökningarna om att bygga ny vindkraft stoppas av kommunala veton. Då gick miljöminister Annika Strandhäll ut med att hon tänker tillsätta en snabbutredning som för att ge pengar till kommuner som säger ja till vindkraft. Dock har inte nämnt något om de drabbade fastighetsägarna.

Det påstås ofta att det från och med 2010 inte utgår några statliga subventioner till vindkraften. De som inte nämns är elcertifikatsystemet som är ett gemensamt stödsystem för alla så kallade förnybara kraftslag.

Vindkraften erhåller investeringsbidrag, så kallad miljöbonus och statligt tillägg för småskalig elproduktion.* Sammanlagt motsvarar dagens understöd av vindkraften 33,1 öre per kWh. Eftersom försäljningspriset på elmarknaden ligger på omkring 45 öre per kWh innebär det att tre fjärdedelar för närvarande är inkomster från de olika subventionerna

*Källa: Riksdagen

Är det lönsamt att driva vindkraftverk?

Många nystartade vindkraftsbolag står vid ruinens brant. En del har redan gått i konkurs, och flera kommer att bli beroende av statligt stöd för att överleva, enligt en artikel i Energinyheter.se. Det beror bla på att man inte räknat med underhållskostnader, utan trott att verken ska tuffa och gå utan service.

Saxat ur artikel i bladet.se: ”Genom att vindkraft är ojämn så vill ingen vara beroende av bara vindkraft, utan vindkraften får sälja på öppna elmarknaden (ungefär som en aktiebörs). Är det stort utbud så sjunker priserna, ibland så lågt att man får betala för att bli av med el. Tvärtom när det är underskott så stiger priserna.

När det är bra vindförhållanden är det normalt bra för alla vindkraftverk och det blir en stor produktion (Kärnkraftverk, vattenkraft vill inte stänga ner sina inkomster för det blåser) och det blir utbud på marknaden och låga priser.

Så vindkraften är i fel fas och tvingas alltid sälja i dåliga lägen.”

Tvärtom när det är vindstilla och underskott och höga priser, då producerar inte vindkraften något.

Ytterligare problem blir det när vindkraftverken ska skrotas, vägledning för rutiner för nedmontering och återvinning saknas. Propellerbladen ”vingarna” som består av glas- och/eller kolfiberarmerad epoxiplast, grävs i regel ner eftersom de är svåra och dyra att återvinna och avger giftiga gaser vid förbränning. Det är också oklart med ansvarsfrågan, om produktionsbolaget gått i konkurs kan markägaren bli ansvarig.

Ägarstruktur vindkraft

Elproduktionen i Sverige domineras av ”de fem stora” –  Vattenfall, Fortum (Finskt), Uniper (Finskt/Tyskt), Statkraft (Norskt) och Skellefteå Kraft. Trots utbyggnad av vindkraft och nedläggning av kärnkraft står ”de fem stora” tillsammans för ca 65 procent av elproduktionen i Sverige. 2016 var deras samlade marknadsandel 80 procent.

När de idag kända vindkraftsprojekten är i drift 2024 kommer utländska bolag att äga ca 66 procent av den installerade vindkraftseffekten. Mindre ägare, upp till 25 MW, kommer att äga nästan 12 procent. Det kinesiska bolaget CGN Europe kommer att äga knappt 7 procent av den installerade vindkraftseffekten.

Källa: https://svenskvindenergi.org/

Rulla till toppen

Denna webbsida använder cookies. För att fortsätta måste du godkänna att cookies placeras på din dator.