Almänt om vindkraft

Vindkraft tilltalar många som tänker att ”vinden är ju gratis”, den är ”förnyelsebar” osv. Visst är det en tilltalande, tom lite romantiskt, tanke, men den rimmar mindre bra med verkligheten.

Vindkraftsutbyggnad innebär inte bara torn och propellrar. Det behövs också vägar, ledningar, transformatorstationer osv i anslutning till verken.

När ett vindkraftsprojekt startas anges vanligen hur mycket energi det kan producera, detta är dock under optimala förhållanden. Produktionen minskar drastiskt pga att det inte blåser exakt lagom mycket, bladens vingprofilen störs av förslitning och döda insekter och vid sträng väderlek kan det förekomma isbildning. Rengörning och avisning görs med kemikalier, ofta från helikopter. Rimligt är att räkna på ett uttag av ca 30% av angiven elproduktion.

En annan viktig faktor är att vindkraft kräver väldigt stor markareal per MWh jämfört med tex kärnkraft. Om de nu stängda reaktorerna i Ringhals ska ersättas med vindkraft behövs 1927 st 2MWh vindkraftsverk, fördelade på en yta som motsvarar större delen av Öland.

Det är skillnad på energiproduktion och effektuttag. Det kan produceras mer energi än vad som behövs under en period, tex ett år, men ändå saknas effekt vid behov, något som t ex ofta händer vid högtryck vintertid när det är riktigt kallt och vindstilla.

När det inte blåser…

Vindkraft fungerar endast när det blåser och inte när det vindstilla eller när det blåser för hårt. Detta innebär att samhället måste ha backupkraft för de tillfällen när vindkraftsverken står stilla. Denna backup kan vara tex vattenkraft, fossileldad kraft eller kärnkraft. Den sistnämnda är mycket lämplig för baskraft, men är inte optimal som reglerkraft för att stötta ryckigheten i vindkraftsproduktionen.

I Tyskland har man lagt ner stora delar av sina kärnkraftsreaktorer och planerat att lägga ner även kolkraftverk, den sk Energiwende. Dock har man kvar stora delar av kolkraften som man dock försökt ersätta genom att istället förbränna naturgas, till största delen från Ryssland. Tysklands elnät har haft en del riktigt stora problem med stabiliteten och har tvingats stänga ner vid några tillfällen.

Lagra energin

Det finns inget bra sätt att lagra så stora mängder energi, det enda som fungerar är kraftverksdammar, men det är inte ett alternativ förutom för vattenkraft pga att väldigt stora arealer då läggs under vatten. 2020 producerades 27,5 TWh el från vindkraftverk i Sverige.

Batterier är inte heller någon lösning. En elbil har ett batteri på ca 60 kWh i snitt. Det fanns 2021 ca 125.000 elbilar i Sverige. Även om man använde samtliga elbilar som batteri för vindkraften så täcker det bara en bråkdel av av som kan behövas. Batterier är också en stor miljöbov, många viktiga spårämnen bryts under vidriga förhållanden av barnarbetare i tex Afrika.

Att lagra energi som vätgas anges ofta som en framkomlig väg, men kantad med väldiga svårigheter. Förutom att vätgas är extremt brandfarligt, tänk på luftskeppet Hindenburg, så är vätgasmolekylen extremt liten så den slinker ut behållaren. Att hålla kvar vätgas i en gastub av stål är lite som att förvara vatten i ett durkslag, det sipprar ut. Ett annat problem med vätgas är att det är en väldigt energikrävande process att dissociera (dela upp) vatten Det åtgår 56 kWh för att producera ett kilo vätgas. 1 kg vätgas ger sedan 33 kWh. Att tex komprimera och kyla vätgas för att nödtorftigt förvara den kostar ytterligare energi, hur mycket beroende på lagringsmetod en bränslecell har en verkningsgrad kring 50%, utbytet totalt sätt är alltså väldigt lågt och då har ändå inte hänsyn tagits till andra förluster.

Inte så miljövänligt…

Vindkraft utmålas som miljövänligt men det finns många invändningar, bla skador på fågelliv, fladdermöss och insekter. Det finns idag inte heller något bra sätt att återvinna propellerbladen när de ska skrotas, de grävs ner. Infraljud kan skada människor, sannolikt påverkas även djur. Stora verk har vita blixtljus i toppen, något som bidrar till ljusförorening i mörka miljöer. Om man har vindkraft i samma riktning som solen får man också stroboskopeffekt, dvs ljusflimmer när bladen snurrar. Det går inte att återvinna propellerbladen, de är också svåra att transportera pga sin storlek. Oftast grävs de ner i marken.

Rulla till toppen

Denna webbsida använder cookies. För att fortsätta måste du godkänna att cookies placeras på din dator.